Irländsk varghund Hundar

En vacker irländsk varghund med en valpklippt päls och ett rufsigt skägg

En härlig, grå irländsk varghund med en ton av ljusbrunt

En härlig, ung irländsk varghund redo att leka

En avkopplande irländsk varghund redo att ta en tupplur

En vuxen irländsk varghund ligger och väntar på ett kommando

En närbild av en irländsk varghunds vackra skägg och mjuka öron

En fantastisk, stor irländsk varghund med en underbar, vit, trådig päls

Två friska, vuxna irländska varghundar som ligger ner i gräset

Två underbara irländska varghundar som njuter av lite motion i Snow

Historia

Stora hundar värderades ofta högt på grund av sin majestätiska kroppshydda, och dessa varghundar gavs till romarna av irländare, och användes så tidigt som 400 e.Kr. då de avlades för att slåss mot andra djur på arenorna i Rom. Det var en väldigt populär ras i Irland, där flockar av dessa imponerande hundar följde med jägare i jakt på varg och hjort. Vid slutet av 1700-talet dog vargen nästan ut, och antalet varghundar minskade kraftiskt. Under 1800-talet valde man därför att medvetet föda upp dem igen, och vid 1870 visades irländska varghundar upp på hundutställningar.

Beteende

Sammanfattningen 'försiktig jätte' visar att irländska varghund är en verkligt lugn, försiktig och avslappnad ras. De är lugna inomhus och kommer glatt sova större delen av dagen om de får gott om plats och en bekväm säng. De tycker om att umgås med människor och sin familj, men är inte särskilt gosiga hundar. De är dock kärleksfulla och älskar att tillbringa tid med sina ägare.

De kommer oftast bra överens med andra hundar, men kan ibland jaga katter. De är vinthundar, så det är troligt att de kommer jaga allt som rör sig när ni är ute på promenad. Tack vare sina långa ben är de otroligt snabba löpare. De måste börja tränas tidigt, och det är bäst att låta dem gå i koppel eller på ett säkert område så att de inte springer iväg. De lär sig fort, men kan vara väldigt envisa. Precis som de flesta andra hundar tycker de inte om att bli lämnade ensamma och kommer försöka hitta på egna hyss om de bli uttråkade. Eftersom de är så stora kan de nå det mesta, så det räcker inte att gömma saker på diskbänken eller till och med över kylen.

Om de får springa omkring är en lång promenad om dagen vanligtvis tillräckligt. De kan vara väldigt giriga och behöver mycket mat. Det är en ganska dyr hund att ha, baserat på deras kost och behandlingar för ohyra och mask, men de är otroliga husdjur som passar ett (stort) familjehem. De kommer oftast bra överens med barn och kommer leka, men det är en hund och inte en häst (även om de är väldigt stora) och de kommer inte tillåta för mycket 'tuff' lek.

Irländska varghundar kan drabbas av höftdysplasi och magsäcksomvridning, men det är inte så vanligt. Det är dock skador på svanstippen. Det bör räcka att borsta pälsen ett par gånger i veckan, och klippa dem när håren blivit allt för långa.

Temperament

Irländska varghundar är pålitliga och lätta att ha att göra med. De är försiktiga och lugna inomhus, och precis som många andra stora raser är de väldigt sociala och bra med barn och andra hundar. De tenderar att komma väldigt nära sin egen familj, men visar sällan något intresse för främlingar. Om det behövs kan de bli dugliga vakthundar.

Hälsoproblem

Irländska varghundar kan drabbas av höft- och armbågsdysplasi, magsäcksomvridning, bencancer, koaguleringssjukdomar, progressiv retinal atrofi (nedbrytning av näthinnan som kan leda till blindhet) och hjärtproblem.