Tibetansk mastiff Hundar
Historia
Den tibetanska mastiffen kommer som namnet skvallrar om från Tibet, och har funnits i tusentals år. Rasen användes för att vakta människor, boskap och ägor så som tempel, kloster och nomadiska bönders bosättningar. Hundarna reste långt och länge tillsammans med sina ägare, och på grund av detta fanns ingen standard, de korsavlades i hundratals år. På grund av detta accepterades rasen inte av den amerikanska kennelklubben förrän 2005.
Beteende
Dessa stora hundar är självsäkra, intelligenta och modiga. De är otroligt hängivna sina familjer och är väldigt bra med barn i hemmet. De avlades för att vakta, och det är vad de fortfarande gör bäst. De kan ibland vara något oroliga kring främmande barn på besök, speciellt om de ropas och skriks mycket. De passar därför bäst för familjer med äldre barn som förstår hur de ska bete sig runt en stor hund. De är också något misstänksamma mot främlingar, men det är inte troligt att de blir aggressiva. Att tidigt vänja dem vid att umgås med andra kommer se till att de inte blir för överbeskyddande, och kommer motverka framtida problem. Hunden måste lära sig att det är du som bestämmer vem som får komma in i ert hem, vilket de kan ha svårt att förstå. Tibetanska mastiffer är otroligt vänliga mot sin egen familj, och kommer bra överens med katter och andra husdjur, samt andra hundar.
Eftersom de avlats för att vara självständiga och med en stark vilja är tibetanska mastiffer svåra att träna. De kan lära sig, men tror oftast att de vet bättre än du, speciellt när det kommer till beteenden relaterade till att vakta. De vill själva bestämma vad de ska göra, och kommer ofta helt och hållet sluta lyssna. Även om de älskar dig och tycker om att vara nära är deras envishet starkare, och de kan ofta välja att helt enkelt inte lyssna på dina kommandon. Konstant och konsekvent träning är nyckeln, långt in i vuxenlivet. Precis som med alla större raser är det otroligt viktigt att du har kontroll, så ge inte upp med träningen - det kommer gå!
Tibetanska mastiffer tar lång tid på sig att mogna, ungefär 3-5 år, och tikarna löper bara en gång om året istället för det vanliga två. Som valpar kan de vara destruktiva om de blir uttråkade, så det är bäst om någon är hemma större delen av dagen. De kräver en längre promenad varje dag, men behöver inte mer motion än så. De är värdelösa på att komma tillbaka när du ropar, så se till att de motioneras på ett säkert område, eller i koppel. Inomhus är de vanligtvis lugna och stillsamma och tycker om att sova nära dig.
Tibetanska mastiffer drabbas sällan av sjukdomar, men kan få höftdysplasi.
Temperament
Tibetanska mastiffer är självständiga och har en stark vilja. De är väldigt säkra på sig själva och sin förmåga att ta beslut, framför allt om vem som är vän och vem som är fiende, en instinkt som lever kvar sedan de brukade vakta boskap. Detta betyder att tibetanska mastiffer ofta är otroligt kärleksfulla och lekfulla med sin närmaste familj, men kommer behandla alla främlingar med misstänksamhet tills de bestämt sig vad de tycker.
Hälsoproblem
Tibetanska mastiffer kan drabbas av höft- och armbågsdysplasi, bensjukdomar, ögonlocksproblem, magsäcksomvridning och epilepsi.
Information om rasen
- Status: Vanlig
- Livslängd: 10 - 14 år
- Vikt: 48 - 82 kg
- Höjd: 60 - 66 cm
- Ovanlig: Nej
- Päls: Medel
- Pälsvård: Oftare än en gång i veckan
- I stan eller på landet: Båda
- Minimal storlek på boende: Stort hus
- Minimal storlek på trädgård: Liten till medelstor trädgård
- Rastyp: Arbetshund
- Storlek: Jätte
- Energinivå: Låga
- Motionsbehov: Upp till 1 timme