Gratis returer
180 dagars öppet köp
Anmälan till vårt nyhetsbrev
I stort sett alla ankraser som är vanliga idag härstammar från den vilda gräsanden, anas platyrhynchos. Det latinska namnet kommer från anas (en and) och en kombination av två grekiska ord, platus (bred) och rhynchos (näbb).
Ingen vet säkert när gräsänder tämjdes för första gången, men det finns bevis på att de gamla egyptierna använde ankor i religiösa offringar (på bilden visas Akhenaten offra en and ca. 1353-1336 f.Kr) och det är möjligt att de också födde upp dem för kött. I Sydostasien höll man ankor fångna tidigare än år 500 f.Kr. och romarna avnjöt med säkerhet sällskapet av ankor, så länge de hade grillats över öppen eld. Fram till 1800-talet var det i stort sett bara köttet man var intresserad av, snarare än äggen. Det var dåliga nyheter för änder med vita fjädrar eftersom deras blekare kött ansågs godare.
Det finns bara en anka som inte härstammar från gräsanden. Myskanden är en stor, tung and som i det vilda sover i uppe i träd och härstammar från Centralamerika och Sydamerika. Nästa gång du är på besök i Amazonas kan du försöka leta reda på en! Spanska upptäcksresande tog med sig myskänder tillbaka till Europa under 1500-talet.
Vilda änder är otroliga flygare och har traditionellt jagats, både för nöje och för kött. En supertrevlig liten ras vid namn mignonanka användes av jägare för att locka fram vilda änder eftersom de har ett väldigt högt och regelbundet kvack. Nu för tiden är mignonankor väldigt populära trädgårdsankor på grund av sin storlek, färg och form.
Ankägg är större och mer mättande än hönsägg, vilket gör den populära bland kockar. Det finns nu många raser som lägger lika många ägg om året som de bästa av höns.
Kommentarer
Det finns inga kommentarer än